The Swedish Text was Published in Gothenburg Posten  Paper.
A Article from Noushin Ahmadi Khorasani
Translate  By Victoria Azad

Heja kvinnor för en bättre värld!

Att leva i ett humant och rättvist samhälle är en dröm som förenar kvinnor över hela världen. Det är en gemenskap som inte kan jämföras med någon annan vare sig det handlar om familjen, nationen eller politiska uppfattningar. Tillsammans har vi gemensamma svårigheter och problem.
Tillsammans hyser vi hopp om andra förhållanden och en bättre värld.

Kvinnor som lever utanför världens rika industriländer lever det under hårda och svåra villkor. Likafullt har man gemensamma levnads problem med kvinnorna i den industrialiserade världen –både med amerikanska och europeiska kvinnor. Men även vi icke-västerländska kvinnor har erfarenheter av att föra en kvinnokamp, en kamp som vi är stolta över. Denna kamp handlar om kvinnor som Rogia Bigom som för hundra år sedan startade en flickskola i Bangladesh. Hon satsade hela sitt familje arv och sitt liv på en skola och ett hälsocenter för att lära fattiga kvinnor hälsovård.

Jag skulle kunna tala länge om Jamileh Pasha, som för fyrtio år sedan fängslades och torterades under befrielsekampen i Algeriet, för att inte tala om Jamileh Sadigi eller Shokat Rosta som spärrades in i shahen Reza Pahlavis fängelser, om de arabiska kvinnor som gav ut kvinnomagasinet Alftat i Alexandria. Om de syriska kvinnor som 1967 bildade ett kvinnoförbund och gav ut tidskriften Alarat alarabiah – ett förbund som idag har 167 000 medlemmar.

Jag skulle naturligtvis kunna tala om suffragetterna i England, om Kollontaj och Clara Zetkin, med många flera. Vad jag vill visa för er är att kvinnor från den del av världen som jag kommer ifrån kämpar för jämställdhet, kvinnofrigörelse och social rättvisor. I Iran är idag kvinnorna en av de starkaste krafterna i kampen mot regimens förtryck. I mitt grannland Turkiet bildades för länge sedan föreningen ”Walstoncraft” som hämtat sina idéer från den engelska kvinnokämpen Mary Walstoncraft. I Turkiet bildades också den första lärarhögskolan för kvinnor 1970 och 1977 fick kvinnor rätt till skilsmässa i Turkiet.
Men det finns också män som bidragit till kvinnornas kamp. Gasim Amins böcker med titlar som Thrirllmra som betyder Kvinnors frihet och Almrat jadid som betyder Den nya kvinnan och utmanade de konservativa.

Vad jag vill visa er är en annan bild än den som uppvisas i västerländska medier – att kvinnor i tredje världen är förtryckta är ett faktum men att de är hjälplösta och hopplösta förtryckta stämmer inte. Det förs en kvinno kamp världen över, både i den fattiga tredje världen och i den islamiska världen.  Jag vill också tala om för er att denna kamp inte är ny. Den har liksom den europeiska och amerikanska kvinnokampen en lång historia.

Läget är inte hopplöst. Det blir det bara om kvinnor avstår från att protestera, avstår från att kämpa. Hoppet består i den kamp vi för. Hoppet består i oss själva - i våra protester, i vårt motstånd och i vår kamp för jämställdhet, frigörelse och social rättvisor.
Det är vi själva som utgör hoppet.   

Biografi: Noushin Ahmadi Korasani är 32 år. Hon är Journalist, författare och utbildad som miljö vetenskapsvetare i Teherans (Iran) universitet. Hon har på egen hand startat ett bokförlag i Teheran och är utgivare för en tidskrift vid namn ”Jense dovom” som betyder andra könet och är den första sekulära kvinnotidskriften i Iran efter den Islamiska revolutionen. År 1998 gav hon ut en feministisk kalender där hon samlat kända och okända Iranska kvinnors bilder med olika historiska bakgrund. Allt från författaren, konstnärer, poeter till politisk aktiva kvinnor. I denna kalender finner man kvinnor som vågat stå upp för sina rättigheter även för 200 år sedan.

Vid pennan sitter Victoria Azad